Forskning och teori

Teori

Programmet Vägledande samspel strävar till att främja gemenskap, utveckling och medkänsla med andra människor för att därmed motverka ensamhet, utanförskap, stigmatisering, fientlighet och alla de känslor som följer i marginaliseringens spår. Programmet är på detta sätt hälsofrämjande då ”målet är att ge stöd till föräldrar och andra omsorgspersoner i utvecklingen av en så trygg och meningsfull interaktion som det bara är möjligt – med utgångspunkt från vardaglig omsorg och utvecklingsfrämjande aktiviteter” (Rye, 2009, s. 207). Detta gäller i alla verksamheter där barn är involverade, såsom MVC, BVC, förskola, skola, behandlingshem och barn- och ungdomspsykiatri. Men programmet har också spridits till verksamheter där andra personer, till exempel äldre, är beroende av vårdpersonalens bemötande för sin livskvalitet.

Den teoretiska ramen för Programmet är gigantisk, framförallt då programmet försöker sammanfatta och dra konserverna av den forskning som finns inom modern utvecklingspsykologi, sociokulturell psykologi (kulturell psykologi), neuroaffektiv teori. Alla dessa kunskapsfält och deras praktiska konsekvenser i samspelet mellan omsorgsgivare och barn sammanfattas i de tre dialogerna; Den känslomässiga dialogen, den meningsskapande dialogen och den reglerande dialogen. Till dessa dialoger finns också teman som mer praktiskt beskriver hur dessa dialoger praktiseras.

Vi återkommer med fullständiga referenser  till den teoretiska basen.

Utvärdering

I Norge genomfördes under 1990-talet en undersökning i Bergen (Bergenstudien) där man med hjälp av föräldravägledning om 6 möten undersökte samspelet, uppfattningen av barnet och om man som förälder hade utbyte av kursen. I undersökningen deltog 75 omsorgsgivare, varav 45 deltog i ICDP-programmet. Video, enkäter och intervjuer användes. Konklusionen var att en positiv signifikant resultat i alla dessa aspekter för de som deltog i ICDP-grupp. För Kontrollgruppen var resultatet snarare omvänt.

Inom ICDP pågår idag en utveckling och utvärdering av programmets kvalitet. I Norge har en större utvärdering skett vilken resulterat i fyra publicerade artiklar. Här finns alla de artiklar som hittills publicerats från det Norska materialet.

Publicerade artiklar:

Universiellt föräldrastöd

 I denna studie deltaromsorggivare/föräldrar som ej tillhör någon klinisk grupp. 140 omsorgsgivare deltar ICDP-vägledning och 79 från jämförelsegruppen. Frågeformulär om föräldraskap, psykosocial funktion och barnsvårigheter genomförs före och efter deltagande ICDP-vägledning och med samma tidsintervall i jämförelsegruppen. Resultatet visar att  ICDP gruppen visade positiva förändringar vad gäller attityder till barn, bemötande av barnen, förbättrad föräldrastrategier och mindre påverkan av barnets eventuella svårigheter. Vårdgivare med låga initiala poäng gynnades mest. Jämförelsegruppen visade små eller inga förändringar och en signifikant minskning i vad gäller aktivitet tillsammans med barnen. Resultaten tyder på att omsorgsgivare/förädlar utan egna kliniska svårigheter eller beteendeproblematik eller andra svårigheter hos barnen har nytta av generellt föräldrastöd baserat på ICDP-programmet.

  

Artikkel minoritet sept 2014

Studien undersöker effekterna av en kulturellt anpassad version av International Child Development Programme (ICDP) med 135 mammor – 29 etniska pakistanska mödrar bosatta i Norge  och en jämförelsegrupp av 105 norska mammor. Alla mödrar fyllde i frågeformulär om föräldraskap och psykosocial hälsa före och efter att ha deltagit i ICDP programmet. Även Djupintervjuer genomfördes med 12 pakistanska mödrar och 8 norska mödrar.  De flesta förändringar över tid var liknande men endast signifikant säkerställda i den norsktalande gruppen. I intervjuerna betonade de pakistanska mödrarna förbättrad kommunikation och reglering samt förbättrad familjeförhållanden och livskvaliteten, medan den norsktalande gruppen berättade om ökad medvetenhet, egenmakt och ett mer positivt fokus i  föräldraskapet.

Clucas et al 2014_Mothers and fathers attending the ICDP

I denna studie undersöks om mammor och pappor har lika stor nytta föräldrastöd.  I enkätstudien genomförs en före och efter mätning för 105 mammor och 36 pappor som regelbundet deltog ICDP-programmet. Resultaten visade att mammor och fäder hade skilda på föräldrabeteenden före kursen, men visade liknande förändringar, bland gällande känslomässiga och reglerande aspekter av föräldraskapet samt stöd till autonomi hos barnet. Men bara mödrarna uppfattade en minskning i deras barns svårigheter efter kursen, medan fäderna visade en större ökning av föräldrastöd som antas öka barnets meningsskapande/förståelse och autonomi samt att de uppvisade en minskning av egen oro. ICDP-programmet verkar därför vara ett användbart verktyg för stödja både mammor och pappor i deras föräldraroll.

Skar et al 2014_Paradoxical correlates of a facilitative parenting programme in prison

Föräldrastöds-program är sällan en del av fångars rehabilitering, Det finns ej heller

några utvärderingar av sådana program. I denna studie undersöks med 25 fängslade pappor med en jämförelsegrupp av 36 fäder före och efter deltagande i ICDP programmet. Även djupintervjuer genomfördes med 20 fängelsgruppen. Innan vägledningen i ICDP-programmet rapporterade fängelsegruppen bättre föräldraförmåga och sämre psykosocial hälsa än jämförelsegruppen. Båda grupperna förbättrades i föräldrastrategier efter vägledningen. Jämförelsegruppen förbättrades också på flera områden, medan fängelsegruppen fick liknande eller sämre resultat.De fängslade fäderna uppgav att de blivit mer medvetna om sin papparoll men upplevde också vägledningen som känslomässigt utmanande. Några av självrapporterna från de fängslade fäderna rörande föräldraförmåga och psykosocial hälsa minskade från ”före” till ”efter” deltagande i ICDP-programmet. Detta pekar på  möjligheten att ICDP kan ha bidragit till att bryta en ”prisonization process”, där identiteten som ”fånge” överskuggar identiteten som förälder genom att de blir mer medvetna om sitt föräldraansvar.

Utvärdering Sverige

i Sverige är vi i full färd med att mäta effekten programmet Vägledande samspel ICDP med hjälp av självskattande enkäter.  Enkäterna besvaras av föräldrar och professionella omsorgsgivare som deltar i Vägledningsgrupp i programmet.  Enkäterna besvaras före och efter deltagande i programmet. Det är angeläget att så många som möjligt av våra vägledare deltar i utvärderingen. Vi har idag ca 190 personer som besvarat enkäten både före och efter. Vi behöver ett 50-tal till. För dig som önskar delta eller få information, ta kontakt med paul@icdp.se.

En av avsikterna är att studera effekten av Vägledande samspel är att se om det sker förändringar den emotionella, den meningsskapande och den reglerande dialogen i före och eftermätningen.

I Umeå regionen sker den sk salutsatsningen, en hälsofrämjande satsningen för barn och ungdomar samt deras föräldrar . Som en del av denna hälsofrämjande satsning har man valt att utbilda all personal inom familjecentralerna och de lokala team som skapats inom Salutsatsningen i Vägledande samspel ICDP. Satsningen utvärderas och de frågeställningar man försöker få svar på är (för att läsa mer klicka här):

  • Hur används stödjande institutionella strukturer, ledningssystem och arbetsformer för lärande vid etablering av ICDP?
  • Hur väl fungerar Salutsatsningens infrastruktur för implementeringen av ICDP?
  • Hur upplevde involverade personal och föräldrar ICDP?
  • Finns det ett samband mellan användandet av ICDP och 1ó-åringarnas hälsa, inkl. psykiska, fysiska och sociala aspekter?

Sammanställning av forskningsprojekt.

Här nedan kan du ladda ned en matrix över de flesta  forskningsprojekt om Vägledande samspel.

ICDP Evaluation Matrix 2013sweden-1

Tidigare Svensk Evaluering

I Sverige har en undersökning genomförts av Lilian Berggren omkring effekterna av Vägledande samspel/ICDP i skolans miljö i Västerviks kommun och i detta fall – där sex skolor jämförs avseende lärande och arbetsmiljö. Resultaten visar att ICDP skolorna hade förbättrat sina resultat på de nationella proven jämfört med kontrollskolorna både för årskurs fem och för årskurs nio. Det förhållningssätt som förmedlas genom ICDP förbättrar i hög grad lärarnas upplevelse av arbetslagens arbetsmiljö och trivsel på skolan. Stämningen i ICDP klasserna var också generellt bättre än i kontroll-skolornas. Undersökningen visade att Vägeldande samspel/ICDP påverkar således både lärande och arbetsmiljö i positiv riktning.

En undersökning vid specialpedagogiska institutionen vid Örebro universitet har även genomförts av Åsa Lindström (D-uppsats). Hon använder sig där av kvalitativa gruppintervjuer av personer i arbetslag som har gått en ICDP-utbildning tillsammans. Asa_lindstromsrapport

De intervjuade arbetsgrupperna uppger att det har varit positivt att dela erfarenheter av det pedagogiska arbetet i grupp. Det pedagogiska arbetet har påverkats genom att ICDP har gett dem något att jämföra sitt eget agerande mot. Arbetsgrupperna anser också att de har blivit stärkta i sin yrkesroll. och att de har fått bekräftelse i sitt pedagogiska arbete. De kan beskriva med ord vad de gör och de har fått en ökad medvetenhet om sig själva som pedagoger. För barnen har ICDP-utbildningen främst inneburit att de får mer bekräftelse av pedagogerna. Någon pedagog beskriver att hon har förändrat sitt bemötande mot barn genom att bli medveten om sitt kroppsspråk. Ett arbetslag beskriver också att barnen deltar mer i vardagliga sysslor efter ICDP-utbildningen.

Projektet Unga vägleder Unga

Det har även genomförts ett utvärderingsprojekt i Västervik där Gymnasieungdomar vägleder mellanstadieungdomar i programmet. Med Hjälp av video, affektintervjuer och enkäter undersöks effekten både av utbildningen av Gymnasieungdomarna och deras vägledning i mellanstadieklasserna. flera rapporter finns att ladda ned från projektet.

Rapport från projektet

Reflekterande förmåga Lousie Forsgren

Affektmedvetenhet Bodström/Rydholm

Från Linköpings Universitet har även sambandet mellan reflekterande förmåga och emotionella tillgänglighet i samspelet med barn som deltagarna ej har anknytningsrelation till. Inget samband hittades. Deltagare var de som utbildades i programmet på nivå 1. De båda studierna är ett ses som ett led i att utprova relevanta instrument.

Lyhördhet i samspel med barn. Strandberg, Svennson.

Vad hände efter utbildningen? förändring av affektmedvetenhet, anknytning, alexitymi och empati efter utbildningen Vägledande samspel

Ann-Sofie Lindgren har undersökt förskolechefers och pedagogers uppfattning av implementeringen av ICDP programmet i förskolans pedagogiska vardagsarbete. I studien har  fokusgruppsintervjuer använts. Studien fokuserar på respondenternas uppfattning om hur de utvecklar och använder programmet i bemötandet av barnen, vilka möjligheter och hinder de uppfattat att de mött vid implementeringen samt deras uppfattning om hur de kommunicerar och samarbetar med varandra i vardagsarbetet kring implementeringen av programmet. Studiens resultat visar att förskolechefer och pedagoger upplever ICDP programmet som ett verktyg med vilket det går att utveckla förskolans verksamhet, pedagogernas professionalitet och samspelskvalitén med barnen.

Ann Sofie Lindgrens högskolearb

Nordens första Forskningseminarium

Den 8:e april 2016 träffades vi i Stockholm och lyssnade till föreläsare från Norden. Avsikten var och är att samla pågånende forskning och systematiserade undersökningar som pågår runt om i Norden.

Här nedan kan ni ta del av de presentationer som gjordes. Här kan du också se deltagarlistan.

WEBB-BASERAD UTVÄRDERING AV VÄGLEDANDE SAMSPEL ICDP- PROGRAMMET I SVERIGE FÖR FÖRÄLDRAR, PEDAGOGER OCH FAMILJEHEM.

I denna Svenska undersökning undersöks effekten av ICDP-programmet under åren 2012 till 2014. För att utprova en undersökningsmetod som var enkel och självadministrerande valdes ett mindre antal kärnfrågor som riktades till flera målgrupper före och efter deltagande i Vägledningsgrupp. Resultatet visar förändringar i föräldragruppen men att metodiken behöver utvecklas för att utvärdera pedagoger och familjehemsföräldrar. Andra fynd var att nästan alla deltagare i alla målgrupper med egna ord beskriva den kvalitativa förändring som de upplevde att vägledningsgruppen inneburit för dem själva, sin familj/yrkesgrupp samt sitt barn/elev.

Föreläsare: Paul Bergman. Board member ICDP-Sweden. Licensed psychologist, psychotherapist, Licensed trainer in the ICDP-Programme. PhD student at Linköping University.

Länk till presentationen hittar du här

EVALUERING AV ICDP BLANT UTSATTE GRUPPER: KAN PROGRAMMET BIDRA TIL NEDGANG I OPPDRAGERVOLD I VOLDSUTSATTE OMRÅDER ELLER TIL ØKT VEKST HOS UNDERERNÆRTE BARN?

To studier vil bli presentert. Den ene studien er gjennomført blant særlig utsatte barn på barnesentre i Mosambik. Ansatte ved sentrene deltok i standard ICDP pluss sensitivisering knyttet til ernæring og helse. Barnas vekt og høyde ble målt og ungdommene fylte ut et spørreskjema om sine sterke og svake sider før og etter intervensjonen. I tillegg svarte de ansatte på spørsmål knyttet til arbeidsmiljø og omsorgsgiving. Den andre studien ble gjennomført i et område i Colombia som er sterkt preget av vold – både i nære relasjoner og på samfunnsnivå. Foreldre ble randomisert til en av tre grupper. Foreldre i den ene gruppen mottok standard ICDP, foreldre i den andre gruppen mottok standard ICDP etterfulgt av en voldsforebyggende modul og foreldre i den tredje gruppen mottok ingen form for foreldreveiledning og fungerte som kontrollgruppe. Resultater fra disse studiene vil bli presentert.

Föreläsare: Ane-Marthe Solheim Skar. Postdoktor/Postdoctoral researcher

Länk till presentationen hittar du här (kommer snart!)

ICDP SOM VERKTYG I FÖRSKOLANS KVALITETSARBETE – ”man är så mycket mer med barnen nu”.

Studien visar att förskolechefer och pedagoger upplever ICDP programmet som ett verktyg med vilket det går att utveckla förskolans verksamhet, pedagogernas professionalitet och samspels-kvalitén med barnen. Den metod som använts i studien är fokusgruppsintervjuer och i analysen av dessa har ett sociokulturellt perspektiv på lärandet varit utgångspunkt.

Föreläsare: AnnSofie Lindgren, Specialpedagog, handledare/handledare ICDP och Phil. master i specialpedagogik.

Länk till presentationen hittar du här

 

EN RANDOMISERT KONTROLLERT STUDIE AV EFFEKTEN AV ICDP BLANT FAMILIER I NORGE – foreløpige planer og ideer for prosjektet.

På tross av utstrakt bruk av ICDP i Norden og en rekke andre land, har effekten av programmet i liten grad vært gjenstand for empiriske undersøkelser basert på kriteriene fra randomiserte, kontrollerte design. Vi planlegger derfor å igangsette en større studie hvor effekten av ICDP skal undersøkes ved hjelp av prinsippene fra randomiserte kontrollerte studier (RCT), med en intervensjonsgruppe og en kontrollgruppe som vil settes på venteliste til å motta intervensjonen. RCTen skal utføres på ”normalvarianten” av ICDP. Vi vil i presentasjonen redegjøre for planene knyttet til denne studien, med tanke på problemstillinger, aktuelle måleinstrumenter og deltakerprofil, samt størrelse på henholdsvis intervensjons- og kontrollgrupper

Föreläsare: Gun-Mette Brandsnes Røsand & Maren Sand Helland. Psykologer / forsker. Divisjon psykisk helse, PHOK Nasjonalt folkehelseinstitutt. Oslo. Norway

Länk till presentationen hittar du här

ICDP SOM OBSERVASJONSMETODE I UNDERVISNING

I undervisningen i utviklingspsykologi ved BA i psykologi på HiL har trening av observasjonsferdigheter vært et sentralt læringsmål. Vi har forsøkt ulike tilnærminger, blant annet Marte Meo, men har endt opp med å bruke ICDP. I denne presentasjonen ønsker jeg å dele erfaringer med ICDP i arbeid med studenter.

Vi opplever at studentene etter å ha fått en innføring i ICDP får en utvidet oppmerksomhet, får med seg mer nyanser og har flere begreper i det som skjer i samspill.

Föreläsare: Ingeborg Flagstad, Førstelektor i psykologi ved Høgskolen på Lillehammer (HiL), Norge

Länk till presentationen hittar du här

 

 

 

BRUK AV ICDP VEILEDERKOMPETANSE I HELSESTASJONS-KONSULTASJONER. En planlagt studie om helsesøstres bruk av ICDP

Jeg vil presentere tidligere innsamlede data fra helsesøsterstudentenes opplevelse av relevansen av ICDP veilederopplæringen som en del av helsesøsterutdanningen, og evalueringer fra deltagere i studentenes foreldreveiledningsgrupper. På bakgrunn av dette er jeg nå opptatt av å finne frem til hvordan foreldreveiledningen helsesøstrene lærte i utdanningen kommer til uttrykk i praksis. Temaet vil jeg utforske videre i en kvalitativ studie med ustrukturert intervju som datainnhentingsmetode. Jeg vil rekruttere 10 helsesøstre som har fått ICDP veilederopplæring som del av helsesøsterutdanningen, og som jobber på forskjellige helsestasjoner

Jeg vil ha en hermeneutisk fortolkende tilnærming til de transkriberte intervjusamtalene

I forbindelse med gjennomføringen av intervjuene, vil jeg reflektere rundt hva som kan bidra til at de data som samles inn kan bli av best mulig kvalitet og kanskje føre til ny forståelse og kunnskap.

Föreläsare: Berit Margrethe Sandvik. Høgskolelektor, ICDP trener. Arbeidssted: Høgskolen i Sør-Øst Norge (HSN), Institutt for helsefag

Länk till presentationen hittar du här

 

 

ICDP I ØYER KOMMUNE: EVALUERING AV PROSJEKT «TIDLIG INTERVENSJON» I ØYER KOMMUNE. PRESENTASJON FRA MASTEROPPGAVE 2012

”Fra 2008 til 2012 var Inger Marie ved siden av fysioterapeut for barn prosjektleder i Øyer kommunes prosjekt «Tidlig Intervensjon». Der ble ICDP tilbudt til alle foreldre som et alternativ til barselgrupper på helsestasjonen. Evaluering av dette skrev jeg masteroppgave om på Høgskolen i Lillehammer avd. Helse og sosialfaglig arbeid for barn og unge i 2012.”

Föreläsare: Inger-Marie Walbø Johnsgård, spesialist i barne- og ungdomsfysioterapi i Øyer kommune.

Länk till presentationen hittar du här

 

 

ICDP -INTERACTION IN FINNISH KINDERGARTENS

The main aims of this research are to recognize the importance of interaction in Kindergarten connections and define the levels of participation and interaction in the research area. The preliminary findings emphasize the importance of recognizing participation as phenomenon. According to the observations there is still a lot of work to do with confirming, praising and encouraging children.

Föreläsare: Saija Tanhuanpää, doctoral candidate University of Turku, Department of Teacher Education, Rauma. Finland

Länk till presentationen hittar du här

 

 

 

PROJECT: “CULTIVATING EMPATHY IN CARE FOR ELDERLY”

How can the International Child Development Programme be adjusted to care for elderly people?

The population of elderly is increasing in Norway. This will affect our needs for healthcare. Whatever age, it is important to every human to feel that someone recognizes – sees and listens to ones needs. It is therefore crucial within the care for elderly to create a trustful and supporting environment. The aim of this project is to be an innovative contribution to improve care for elderly people in Norway. The plan is first to do a pilot and implement ICDP (IADP) in one nursing home in Oslo

The sensitization will take place during 6 meetings as ICDP counselling of colleagues, starting in March 2016. The implementation will be founded at Karsten Huneide and Karin Edenhammers book: “Vägledande samspekl i äldreomsorgen” and a book written by Henning Rye et al: “Meningsfylt og verdig alderdom”. The focus for the pilot will be to investigate:

  • the caregivers experiences of the impact on the caregivers caring, the outcome of the quality of life for the elderly and the psychosocial working environment after participating in ICDP groups.
  • the group leaders experiences of the implementation.

Lecturer: Line Constance Holmsen. Assistant Professor/Høgskolelektor- VID Specialized University/VID Vitenskapelig Høgskole campus Diakonhjemmet. DNH, Mental health care/ISH Videreutdanning i psykisk helsearbeid. OSLO. NORWAY

Länk till presentationen hittar du här

 

 

ICDP´S DIALOGER OG SENSITIVERINGSPRINCIPPER TOLKET GENNEM NYERE EMOTIONS OG KOGNITIONS TEORIER.

Formålet med afhandlingen er, at kvalitets – og ”nutids-sikre” ICDP´s teoretiske fundament, for at bevare og udvikle programmet.

Genstandsfeltet for afhandlingen er de tre dialogformer og sensitiveringsprincipperne (Hundeide & Rye, 2004). Vi er nysgerrige på:

  • Er konvergens mellem de tre dialogformer, sensitiveringsprincipperne og de nyere forskningsresultater fra neuropsykologien samt neurobiologi?
  • Er der konvergens mellem de tre dialogformer, sensitiveringsprincipperne og de nyere forskningsresultater fra positiv psykologien?
  • Er der konvergens mellem de tre dialogformer og sensitiveringsprincipperne og de nyeste læringsteorier?

Föreläsare: Anne Stoustrup Therkildsen,. ICDP-træner og chefkonsulent. Dansk Center for ICDP og Relationsprofessionalisme (www.danskcenterfor-icdp.dk). Danmark.

Regitze Sofia Rahbek. ICDP-træner samt adjunkt i pædagogik. Dansk Center for ICDP og Relationsprofessionalisme www.danskcenterfor-icdp.dk samt underviser på VIA UC, Pædagoguddannelsen i Viborg. Danmark

Länk till presentationen hittar du här

 

 

EN UNDERSØKELSE AV ERFARINGENE MED ICDP-PROGRAMMET I KRISESENTERVIRKSOMHET.

I forordet til «Handlingsplan mot vold i nære relasjoner 2014-2017» beskrives vold i nære relasjoner som alvorlig kriminalitet. Det ses som et angrep på grunnleggende menneskerettigheter, og som et folkehelseproblem. Volden handler ikke kun om fysiske overgrep, men omfatter også psykiske, seksuelle og materielle overgrep mot en person som utøveren av vold har en nær relasjon til.

Studien søkt svar på en rekke spørsmål. Kunne et modifisert ICDP-programmet med hell brukes i denne sammenhengen? Hvordan vurderte de ansatte bruken av dette verktøyet? Støttet ICDP-programmet ei faglig forbedring og utvikling av praksis?

Föreläsare: Sissel Sollied. Førsteamanuensis / Associate Professor. Institutt for lærerutdanning og pedagogikk / Department of Education. Universitetet i Tromsø / University of Tromso. Norge / Norway

Länk till presentationen hittar du här (kommer snart!)

 

 

GROUP THERAPLAY® IN LOWER CLASSES COMBINED WITH ICDP. The Process of Group Intervention in School Surroundings.

Evaluating the effectiveness of Theraplay in treating shy, socially withdrawn children followed by parents joining an ICDP-group. As most important results of these two combined processes were Emotional consciousness increased among teachers and parents Child came “visible “ and accepted as him/herself. Adults maintained awareness of impact about their own behavior Interaction improved in classroom. Parents ability to self-reflection increased.

Lecturer: Kriistina Sirto- Honkanen, Unit Director in Clinic of Family Counselling and Substance Abuse in Region of Western Finland, MNSc, ICDP –leader.

Länk till presentationen hittar du här

PEDAGOGISK ARBEID INNENFOR ET RELASJONELT PERSPEKTIV

– Erfaringer med ICDP-programmet i skole og barnehage.

I sammenheng med sertifisering av ICDP-veiledere i profesjonsgrupper, ble fire spørsmål med underpunkter, gitt til 28 lærere, førskolelærere og assistenter i ulike skoler og barnehager.

Alle data er undersøkt systematisk, og sammenfattet i en oppsummering som presenteres her. Det pekes på hvordan ICDP-programmet kan fungere som en konkretisering av det mandat pedagoger / profesjonsutdannede gis i Rammeplan for barnehager, og Kunnskapsløftet. Behovet for større og mindre forskningsprosjekter i denne sammenheng, er omfattende.

Föreläsare: Sissel Sollied. Førsteamanuensis / Associate Professor. Institutt for lærerutdanning og pedagogikk / Department of Education. Universitetet i Tromsø / University of Tromso. Norge / Norway

Länk till presentationen hittar du här

 

 

KJÆRT SAMSPILL HAR MANGE NAVN

En drøfting av ressurs-basert omsorg, veiledende samspill og andre felles grunnleggende begreper innen ICDP

Hvem vet hva ICDP betyr? Det står for stiftelsen med det engelske navnet: International Child Development Organisation. Det er gode grunner til at en valgte et slikt navn for stiftelsen. Men navnet på stiftelsen har blitt et faguttrykk; en kode som skiller mellom de som vet hva det dreier seg om og de som ikke gjør det. Og det er nettopp dette som ikke er intensjonen med ICDP. Intensjonen er å nå til så mange som mulig fra omsorgsgivere på grasrota til profesjonelle og forskere.

Intensjonen med dette bidraget er å drøfte et utvalg av begreper, med utgangspunkt i de sentrale begrepene omsorg, relasjoner og sensitivitet…

Föreläsare: Berit H. Johnsen, Dr. Scient/Associate Professor Department of Special Needs Education, University of Oslo P.O.Box 1140 Blindern, N-0318 OSLO, Norway

Länk till presentationen hittar du här