Forskning och teori

Teori

Programmet Vägledande samspel strävar till att främja gemenskap, utveckling och medkänsla med andra människor för att därmed motverka ensamhet, utanförskap, stigmatisering, fientlighet och alla de känslor som följer i marginaliseringens spår. Programmet är på detta sätt hälsofrämjande då ”målet är att ge stöd till föräldrar och andra omsorgspersoner i utvecklingen av en så trygg och meningsfull interaktion som det bara är möjligt – med utgångspunkt från vardaglig omsorg och utvecklingsfrämjande aktiviteter” (Rye, 2009, s. 207). Detta gäller i alla verksamheter där barn är involverade, såsom MVC, BVC, förskola, skola, behandlingshem och barn- och ungdomspsykiatri. Men programmet har också spridits till verksamheter där andra personer, till exempel äldre, är beroende av vårdpersonalens bemötande för sin livskvalitet

Den teoretiska ramen för Programmet är bred, framförallt då programmet försöker sammanfatta och dra konsekvensen av den forskning som finns inom modern utvecklingspsykologi, sociokulturell psykologi (kulturell psykologi), neuroaffektiv teori. Alla dessa kunskapsfält och deras praktiska konsekvenser i samspelet mellan omsorgsgivare och barn sammanfattas i de tre dialogerna; Den känslomässiga dialogen, den meningsskapande dialogen och den reglerande dialogen. Till dessa dialoger finns också teman som mer praktiskt beskriver hur de praktiseras.

 

Utvärdering

I Norge genomfördes under 1990-talet en undersökning i Bergen (Bergenstudien) där man med hjälp av föräldravägledning om 6 möten undersökte samspelet, uppfattningen av barnet och om man som förälder hade utbyte av kursen. I undersökningen deltog 75 omsorgsgivare, varav 45 deltog i ICDP-programmet. Video, enkäter och intervjuer användes. Konklusionen var att en positiv signifikant resultat i alla dessa aspekter för de som deltog i ICDP-grupp. För Kontrollgruppen var resultatet snarare omvänt.

Inom ICDP pågår idag en utveckling och utvärdering av programmets kvalitet. I Norge har en större utvärdering skett vilken resulterat i fyra publicerade artiklar. Här finns alla de artiklar som hittills publicerats från det Norska materialet.

Publicerade artiklar:

Universiellt föräldrastöd

 I denna studie deltar omsorggivare/föräldrar som ej tillhör någon klinisk grupp. 140 omsorgsgivare deltar ICDP-vägledning och 79 från jämförelsegruppen. Frågeformulär om föräldraskap, psykosocial funktion och barnsvårigheter genomförs före och efter deltagande ICDP-vägledning och med samma tidsintervall i jämförelsegruppen. Resultatet visar att  ICDP gruppen visade positiva förändringar vad gäller attityder till barn, bemötande av barnen, förbättrad föräldrastrategier och mindre påverkan av barnets eventuella svårigheter. Vårdgivare med låga initiala poäng gynnades mest. Jämförelsegruppen visade små eller inga förändringar och en signifikant minskning i vad gäller aktivitet tillsammans med barnen. Resultaten tyder på att omsorgsgivare/förädlar utan egna kliniska svårigheter eller beteendeproblematik eller andra svårigheter hos barnen har nytta av generellt föräldrastöd baserat på ICDP-programmet.

  

Artikkel minoritet sept 2014

Studien undersöker effekterna av en kulturellt anpassad version av International Child Development Programme (ICDP) med 135 mammor – 29 etniska pakistanska mödrar bosatta i Norge  och en jämförelsegrupp av 105 norska mammor. Alla mödrar fyllde i frågeformulär om föräldraskap och psykosocial hälsa före och efter att ha deltagit i ICDP programmet. Även Djupintervjuer genomfördes med 12 pakistanska mödrar och 8 norska mödrar.  De flesta förändringar över tid var liknande men endast signifikant säkerställda i den norsktalande gruppen. I intervjuerna betonade de pakistanska mödrarna förbättrad kommunikation och reglering samt förbättrad familjeförhållanden och livskvaliteten, medan den norsktalande gruppen berättade om ökad medvetenhet, egenmakt och ett mer positivt fokus i  föräldraskapet.

Clucas et al 2014_Mothers and fathers attending the ICDP

I denna studie undersöks om mammor och pappor har lika stor nytta föräldrastöd.  I enkätstudien genomförs en före och efter mätning för 105 mammor och 36 pappor som regelbundet deltog ICDP-programmet. Resultaten visade att mammor och fäder hade skilda på föräldrabeteenden före kursen, men visade liknande förändringar, bland gällande känslomässiga och reglerande aspekter av föräldraskapet samt stöd till autonomi hos barnet. Men bara mödrarna uppfattade en minskning i deras barns svårigheter efter kursen, medan fäderna visade en större ökning av föräldrastöd som antas öka barnets meningsskapande/förståelse och autonomi samt att de uppvisade en minskning av egen oro. ICDP-programmet verkar därför vara ett användbart verktyg för stödja både mammor och pappor i deras föräldraroll.

Skar et al 2014_Paradoxical correlates of a facilitative parenting programme in prison

Föräldrastöds-program är sällan en del av fångars rehabilitering, Det finns ej heller

några utvärderingar av sådana program. I denna studie undersöks med 25 fängslade pappor med en jämförelsegrupp av 36 fäder före och efter deltagande i ICDP programmet. Även djupintervjuer genomfördes med 20 fängelsgruppen. Innan vägledningen i ICDP-programmet rapporterade fängelsegruppen bättre föräldraförmåga och sämre psykosocial hälsa än jämförelsegruppen. Båda grupperna förbättrades i föräldrastrategier efter vägledningen. Jämförelsegruppen förbättrades också på flera områden, medan fängelsegruppen fick liknande eller sämre resultat.De fängslade fäderna uppgav att de blivit mer medvetna om sin papparoll men upplevde också vägledningen som känslomässigt utmanande. Några av självrapporterna från de fängslade fäderna rörande föräldraförmåga och psykosocial hälsa minskade från ”före” till ”efter” deltagande i ICDP-programmet. Detta pekar på  möjligheten att ICDP kan ha bidragit till att bryta en ”prisonization process”, där identiteten som ”fånge” överskuggar identiteten som förälder genom att de blir mer medvetna om sitt föräldraansvar.

I Sverige

I Umeå regionen sker den sk salutsatsningen, en hälsofrämjande satsningen för barn och ungdomar samt deras föräldrar . Som en del av denna hälsofrämjande satsning har man valt att utbilda all personal inom familjecentralerna och de lokala team som skapats inom Salutsatsningen i Vägledande samspel ICDP. Satsningen utvärderas och de frågeställningar man försöker få svar på är (för att läsa mer klicka här):

  • Hur används stödjande institutionella strukturer, ledningssystem och arbetsformer för lärande vid etablering av ICDP?
  • Hur väl fungerar Salutsatsningens infrastruktur för implementeringen av ICDP?
  • Hur upplevde involverade personal och föräldrar ICDP?
  • Finns det ett samband mellan användandet av ICDP och 1ó-åringarnas hälsa, inkl. psykiska, fysiska och sociala aspekter?

Sammanställning av forskningsprojekt.

Här nedan kan du ladda ned en matrix över de flesta  forskningsprojekt om Vägledande samspel.

ICDP Evaluation Matrix 2013sweden-1

Projektet Unga vägleder Unga

Ett utvärderingsprojekt genomfördes i Västervik där Gymnasieungdomar vägleder mellanstadieungdomar i programmet. Med Hjälp av video, affektintervjuer och enkäter undersöks effekten både av utbildningen av Gymnasieungdomarna och deras vägledning i mellanstadieklasserna. flera rapporter finns att ladda ned från projektet.

Rapport från projektet

Reflekterande förmåga Lousie Forsgren

Affektmedvetenhet Bodström/Rydholm

Från Linköpings Universitet har även sambandet mellan reflekterande förmåga och emotionella tillgänglighet i samspelet med barn som deltagarna ej har anknytningsrelation till. Inget samband hittades. Deltagare var de som utbildades i programmet på nivå 1. De båda studierna är ett ses som ett led i att utprova relevanta instrument.

Lyhördhet i samspel med barn. Strandberg, Svennson.

Vad hände efter utbildningen? förändring av affektmedvetenhet, anknytning, alexitymi och empati efter utbildningen Vägledande samspel

Ann-Sofie Lindgren har undersökt förskolechefers och pedagogers uppfattning av implementeringen av ICDP programmet i förskolans pedagogiska vardagsarbete. I studien har  fokusgruppsintervjuer använts. Studien fokuserar på respondenternas uppfattning om hur de utvecklar och använder programmet i bemötandet av barnen, vilka möjligheter och hinder de uppfattat att de mött vid implementeringen samt deras uppfattning om hur de kommunicerar och samarbetar med varandra i vardagsarbetet kring implementeringen av programmet. Studiens resultat visar att förskolechefer och pedagoger upplever ICDP programmet som ett verktyg med vilket det går att utveckla förskolans verksamhet, pedagogernas professionalitet och samspelskvalitén med barnen.

Ann Sofie Lindgrens högskolearb