Från och med en 1 juli 2011 började en ny skollag att tillämpas i Sverige.
Den är anpassad till en målstyrd skola där kunskapen är central. Lagen speglar ansvarsfördelningen mellan stat och huvudman och tydliggör de uppgifter som beslutsfattare och verksamma ska ha i ett decentraliserat system.
Kapitel 1 inleder med skolans övergripande mål och värdegrund och barnkonventionen. Skollagen betonar också att alla elever har rätt att få den stimulans som de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt utifrån utbildningens mål.
Några andra huvuddrag i den nya skollagen är:
- Rektors roll förtydligas
- Ökat krav på lärares kompetens
- Nya bestämmelser om betygssättning
- Ökade disciplinära befogenheter för lärare och rektor
- All utbildning ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
- Ökad rättssäkerhet för eleverna
- Elevhälsan ska ha ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje
elevs lärande och utveckling. Deras roll ska i huvudsak vara hälsofrämjande
och förebyggande.
För var och en av de obligatoriska skolformerna, grundskola, grundsärskola, specialskola och samskolan kommer det från och med läsåret 2011/ 2012 finnas en ny samlad läroplan.
I de nya läroplanerna flyttas fokus från eleven till läraren och undervisningen och lärarens kompetens lyfts som särskilt viktig. Dessutom betonas språk och kommunikation som centrala för lärandet och begreppsförståelsen.
En ny gymnasieskola har införts läsåret 2011 och ett nytt betygssystem för alla skolformer. I det nya betygssystemet läggs större fokus på elevernas generaliserings- och anlysförmåga än tidigare på alla betygsnivåer.
(Skola i förändring, Skolverket 2011)
Vägledande samspel och en skola i förändring
Vägledande samspel kan vara ett viktigt redskap för elevhälsan i dess
hälsofrämjande och förebyggande arbete eftersom det är ett av målen med
programmet. De tre dialogerna kan användas för att tolka de krav som kommer att ställas på skolan och lärarna.
Den nya skolan kommer att ha behov av lyhörda lärare med god kompetens att se varje enskild elevs behov för att kunna utforma undervisningen på bästa sätt. Det kräver att den emotionella dialogen fungerar.
Den meningsskapande dialogen ser till att elever utvecklar sitt språk och komunikationsförmåga tillsammans med vuxna och kamrater i skolan. Dessutom ger dialogen stöd i att barn och elever utvecklar sitt eget reflekterande och analysförmåga.
Den reglerande dialogen stödjer läraren att sätta gränser på ett positivt sätt, göra eleverna delaktiga i planering samt utveckla deras strategier. Skolan har krav på sig att utveckla elevernas delaktighet samt ge studiero och trygghet.
Ett medvetet arbete utifrån de tre dialogerna kan på sikt vara ett stöd till att utveckla skolans lärandemiljö till gagn för både lärare och elever.