Inom ICDP pågår en ständig utveckling och forskning omkring programmets kvalitet och inverkan. I Norge färdigställs i dagarna en nationell studie om föräldragrupper i ICDP (2007?2010).
I Norge har tidigare genomförts den s.k. Bergensstudien, där med hjälp av föräldravägledning om 6 möten undersökte samspelet, uppfattningen av barnet och om man som förälder hade utbyte av kursen. I undersökningen deltog 75 omsorgsivare, varav 45 deltog i ICDP-programmet. Video, enkäter och intervjuer användes. Konklusionen var att en postiv signifikant resultat i alla dessa aspekter för de som deltog i ICDP-grupp. För Kontrollgruppen var resultatet snarare omvänt.
Svensk Evaluering
I Sverige en studie genomförts av Lilian Berggren omkring effekterna. Av Vägledande samspel/ICDP i skolans miljö i Västerviks kommun och i denna fall ? kontrollstudie jämförs sex skolor avseende lärande och arbetsmiljö. Resultaten visar att ICDP skolorna hade förbättrat sina resultat på de nationella proven jämfört med kontrollskolorna både för årskurs fem och för årskurs nio. Det förhållningssätt som förmedlas genom ICDP förbättrar i hög grad lärarnas upplevelse av arbetslagens arbetsmiljö och trivsel på skolan. Stämningen i ICDP klasserna var också generellt bättre än i kontrollskolornas. ICDP påverkar således både lärande och arbetsmiljö i positiv riktning.
En studie vid specialpedagogiska institutionen vid Örebro universitet har även genomförts av Åsa Lindström (D-uppsats). Hon använder sig där av kvalitativa gruppintervjuer av personer i arbetslag som har gått en ICDP-utbildning tillsammans.
De intervjuade arbetsgrupperna uppger att det har varit positivt att dela erfarenheter av det pedagogiska arbetet i grupp. Det pedagogiska arbetet har påverkats genom att ICDP har gett dem något att jämföra sitt eget agerande mot. Arbetsgrupperna anser också att de har blivit stärkta i sin yrkesroll. och att de har fått bekräftelse i sitt pedagogiska arbete. De kan beskriva med ord vad de gör och de har fått en ökad medvetenhet om sig själva som pedagoger. För barnen har ICDP-utbildningen främst inneburit att de får mer bekräftelse av pedagogerna. Någon pedagog beskriver att hon har förändrat sitt bemötande mot barn genom att bli medveten om sitt kroppsspråk. Ett arbetslag beskriver också att barnen deltar mer i vardagliga sysslor efter ICDP-utbildningen.
Pågående forskningsprojekt
I Sverige pågår utvärderingar av föräldragrupper som genomförs av Linköpings Universitet under ledning av Rolf Holmqvist. Initialt sker en utvärdering av studenter på psykologprogrammet av föräldragrupper i Motala och Borensberg.
Medel för en större randomiserad studie söks även från Linköpings Universitet. En av avsikterna är att studera effekten av Vägledande samspels intention att påverka omsorgsgivarens inneboende bild av barnet, den s.k. reflekterande, mentaliserande förmågan i förhållande till barnet, i jämförelse med insatser och program som inriktar sig mot en förändring av lyhört beteende. Bakgrunden är att Peter Fonagy och hans kolleger, främst Arietta Slade, menar att föräldrarnas mentalisering kring barnet medierar en trygg anknytning till skillnad mot en del andra rön som talar för att det främst är beteendeaspekten som har betydelse för barnets trygga anknytningsbeteende.
Det pågår även ett Forskningsprojekt i Västervik där Gymnasieungdomar vägleder mellanstadieungdomar i programmet. Med Hjälp av video, affektintervjuer och enkäter undersöks effekten både av utbildningen av Gymnasieungdomarna och deras vägledning i mellanstadieklasserna. Resultaten förväntas prel vara klara någon gång aug 2010.
Från Linköpings Universitet har även sambandet mellan reflekterande förmåga och emotionella tillgänglighet i samspelet med barn som deltagarna ej har anknytningsrelation till. Inget samband hittades. Deltagare var de som utbildades i programmet på nivå 1. Studien är ett ses som ett led i att utprova relevanta instrument.